Data pooling innebär att en gemensam datakontingent används för de M2M SIM-kort som används.
Datapoolning avser en datakvot som delas av alla en kunds aktiva M2M SIM-kort. Så istället för att ställa in en separat datavolym för varje M2M SIM-kort, kombineras alla aktiva SIM-kort i en stor pool och slutenheterna förbrukar data från en delad kvot. Om en enhet förbrukar mer data än andra kan den lägre förbrukningen kompensera för den extra förbrukningen. Detta förfarande är särskilt meningsfullt när M2M SIM-kort med olika och fluktuerande datakrav används i en M2M-tariff. Data från poolen kvittas sedan mot varandra så att poolen sällan överskrids på grund av enskilda M2M SIM-kort.
På wherever SIM skiljer vi mellan en dynamisk och en statisk datapool. Med den statiska datapoolen förblir datakvoten densamma för alla SIM-kort, även om nya M2M SIM-kort aktiveras. Så om 50 SIM-kort redan är aktiva och har en datapool på 100 MB, förblir datapoolen 100 MB även om ytterligare fem SIM-kort aktiveras. Med den dynamiska datapoolen växer däremot datapoolen: Om ytterligare ett M2M SIM-kort aktiveras utöver de 50 SIM-korten ökar datapoolen på 100 MB för alla SIM-kort med ett värde som kunden anger, i det här exemplet 2 MB per M2M SIM-kort. Detta innebär att totalt 110 MB finns tillgängligt i datapoolen för de 55 M2M SIM-korten.
Ett alternativ till att använda datapoolen kan vara att sätta upp en datagräns. Denna anger den maximala datamängd som M2M SIM-kortet får förbruka. När gränsen har uppnåtts kan inga fler data överföras. Om det är meningsfullt att sätta en datagräns eller inte beror på den avsedda användningen. Det finns enheter som klarar sig utan dataöverföring. Men det finns också fall där data måste fortsätta att överföras i vilket fall som helst, till exempel inom telemedicin.
